Kommentar

Natten till lördagen den 3 januari skakades Caracas av kraftiga explosioner och överflygningar av militärflyg och helikoptrar. Enligt Reuters och andra medier rör det sig om amerikanska attacker inne i Venezuela – riktade mot platser i huvudstaden och i delstaterna Miranda, Aragua och La Guaira. Venezuelas regering beskriver angreppet som en “allvarlig militär aggression”, har utlyst undantagstillstånd och beordrat mobilisering.

Det sägs ibland att ordet kan vara starkare än en missil. Men vad händer när ordet inte används för att upplysa, övertyga eller ens vilseleda på traditionellt vis, utan när det laddas med mytoman narcissism, systematisk inkongruens och ett öppet förakt för verkligheten?
Alex Fuentes skriver om faran med ett överdrivet fokus på att Trump har blivit galen.

På natten mellan juldagen och Annandag jul nås vi av nyheten att Trumpregimen har låtit sina bomber falla över ytterligare ett land: Nigeria.
Donald Trump har sedan en tid tillbaka hotat med bombningar. Hans skäl har mycket litet med verklighet och sanning att göra, skriver Peter Widén.

Vad är ett land värt om inte dess arbetare kan leva på sina löner? Frågan är retorisk, men den borde stå i centrum för varje diskussion om Sveriges ekonomiska utveckling. För samtidigt som Tidöregeringen talar varmt om BNP-siffror och ”positiv” trend”, fortsätter en växande del av den arbetande befolkningen att kämpa för att ta sig igenom månaden. Det är här verkligheten krockar med makroekonomins abstraktioner.

Sverige har begåvats med ännu en högerorienterad mediaplattform. Youtubern Henrik Jönsson ska flytta ut till det mer allmänna flödet på internet med sajten ”100%”. Han har knutit till sig kapitalstarka mecenater i form av paret Bergström, som äger Engelska Skolan, och som gått in med miljonbelopp. Men att redovisa alla som gått in med pengar, uppskattningsvis 20-25 miljoner kronor, vägrar Jönsson göra.
Läs Patrik Olofssons kommentar.

Genom att militärt blockera landet till lands, till sjöss och i luften erkänner USA i praktiken att man har utfärdat en krigsförklaring mot Venezuela. Även demokratiska politiker i USA har slagit fast att blockaden utgör en ”krigshandling” som kongressen aldrig godkänt och som saknar folkligt stöd. Men den imperialistiska arrogansen går längre än så, skriver Alex Fuentes.

Att många judar upplever hot och oro handlar inte om inbillning utan om realiteter i vardagen och i våldsutbrott som i Sydney och på andra håll.
Det betyder inte att alla reaktioner är rimliga. När Netanyahu anklagar den australiska laborregeringen för att ha berett marken för terrordådet genom att erkänna Palestina och fördöma Israels folkmord i Gaza är det krigsförbrytaren själv som talar.

För första gången sedan Pinochets diktatur har en ytterst högerextrem kandidat vunnit ett presidentval i Chile. Med 58,3 procent av rösterna segrade José Antonio Kast – ett resultat som speglar ett djupt socialt missnöje, reformförhoppningar som inte realiserades och en extremhöger som radikaliserats med starkt stöd från överklassens mediekoncentration.
Valet markerar inte bara ett allvarligt bakslag för den chilenska vänstern, utan också ett nytt steg i extremhögerns framryckning i Latinamerika. Hur kunde detta ske? 
Läs Alex Fuentes kommentar.

Den 14 december står Chile inför ett val som ekar genom hela kontinenten. I den andra valomgången (den första hölls den 16 november) möts vänsterns Jeannette Jara och extremhögerns José Antonio Kast – en kandidat som försvarar Pinochets militärkupp 1973 och som bär på ett familjearv med rötter i 1900-talets fascism. Frågan är inte bara vem som vinner, utan vilket Chile som föds ur valurnorna: arbetarrörelsens eller oligarkins.