Krönika

Vem vill föda barn i en värld som brinner?

Varför vill ingen längre föda barn? Det är en brännande het fråga som många ställer sig, inklusive regeringen, som satt igång en hejdundrande utredning för att förstå denna, för dem till synes, oförklarliga trend. Men kanske skulle det räcka med att för en kort stund lämna den bekväma riksdagsstolen och se sig om i världen för att förstå precis varför det inte direkt lockar att sätta ett barn till jorden, skriver Internationalens nya medarbetare Lova Estling.

Gay Glans: En chans på 10^231 – och ändå finns vi här, du, jag och barnen i Gaza

När FN antog deklarationen om de mänskliga rättigheterna 1948 var det inte bara en reaktion på krigets fasor – utan ett erkännande av varje människas unika existens. Att vi ens existerar med ett Jag är i sig en omständighet som trotsar all sannolikhet. Därför måste det skyddas. Det borde vara en självklarhet för hela mänskligheten – också för barnen i Gaza., skriver Gay Glans.

Är du lönsam för ”individualiserad medicin” lille vän?

Ingen AI behövs för att förutsäga att brännskador hos ett barn i Gaza idag medför ökad risk att dö nästa gång bombplanen kommer. Ingen AI kommer att tas fram för att svara på sådana frågor. Det är inte folk i Sudan, Malawi eller Gaza som förväntas betala för individualiserad medicin. Bodil Carlsson har tittat in i nästa generations medicinteknologi: Delphi 2M.

Den verkliga drönaren är propagandaapparaten

Drönarhysterin har blivit ett perfekt verktyg för att smörja krigsmaskineriet. Precis som under kalla kriget duger det att peka mot öst och säga ”var på er vakt”. Sverige har redan gått in i Nato,
militärbudgeten skjuter i höjden, amerikanska baser etableras på svensk mark. Då behövs en ständig påminnelse om att hotet är närvarande, och vad är bättre än oidentifierade drönare, dessa moderna spöken på himlen? Hysterin blir en affärsidé.

”pastasciutta antifascista” har något att säga oss

När Mussolini styrde Italien ville han, tillsammans med futurismens centralgestalt Marinetti, förbjuda pasta. Den ansågs opatriotisk, förslappande och degenererande. Risotto och polenta däremot var den nya, stärkande framtidskosten. Bakom retoriken fanns förstås både Mussolinis magsår och landets beroende av importerat durumvete.

Snurra min jord – hänger du med eller hänger du löst?

Utvecklingen och forskningen går fram allt fortare inom alla vetenskapsfält. Men hur
mycket får evolutionen leda till att vår planet får betala kostnaden? Det har gått så fort att
vi inte hänger med i vår egen takt. Vi lever i osynk med våra biologiska hjärnor och
jorden hänger inte med heller. Och vad gör vi med all kunskap om jorden utplånas av
klimatförändringar?
Läs Maria Bratts krönika.

Golfströmmen, råttorna och Homo Sapiens överlevnad

När civilisationen på Påskön – en av världens mest isolerade öar i Stilla havet –kollapsade för flera hundra år sedan, tillbad invånarna sina gudar i hopp om räddning. Länge pekade forskare på skövlingen av öns skogar som huvudorsaken, då den ledde till erosion och minskad livsmedelsproduktion. Nyare forskning har kompletterat bilden och visat att européernas ankomst bidrog till kollapsen, skriver Gay Glans i en krönika.

Kärnkraft, igelkottar, getingar och Drömmen om oändlighet

Både Tidölaget och Socialdemokraterna vill ha mer kärnkraft. Liksom en framtidspositiv organisation som kallas sig ekomodernister och anser att mer teknik löser miljöproblemen.
Samtidigt som getingar bland sockerätande människor i högsommarhetta blir stora rubriker men långsamt döende igelkottar inte blir det.
Internationalens krönikör Bodil Carlsson är tillbaka!

En av många miljoner – hat, plastfärg och Bob Dylan

”Som en av två elever i min avgångsklass tog jag arbete på en fabrik i augusti 1967. Att jag skulle fortsätta studera på gymnasiet var aldrig aktuellt. Ingen i min släkt, förutom en kusin, hade studerat vidare efter grundskolan. Det var antingen någon av Tyringes många fabriker, eller arbete som byggnadsarbetare, som gällde.”
Internationalens krönikör Gay Glans tecknar en bild av sig själv som ung, en osäker kille som än en gång beordras ner i källaren av arbetsledaren för trist ensamarbete på fabriken. Men en natt händer något!