Av världens 20 största tillverkare av mjukvara är 18 från USA, inklusive de sex allra största. Företag från USA dominerar alltså det mesta av det vi har i våra datorer och telefoner. I en tid när de stora IT-bolagen blivit centrala i den globala maktkampen och krigsindustrin finns det all anledning att se sig om efter alternativ. Och sådan finns. Anders Svensson argumenterar för digitalt oberoende genom att ersätta techjättarnas produkter med de fria program som idag finns.
Opinion| Anders Svensson
Myndigheter, kommuner och regioner i Sverige är idag djupt beroende av system från leverantörer som Microsoft. Men det går att ersätta dessa programvaror och tjänster med öppna och fria produkter som dessutom minskar kostnader och sparar pengar.
Danmark har nyligen meddelat att de kommer att ersätta Microsoft Office med den fria motsvarigheten LibreOffice och på sikt även Windows med Linux i den offentliga sektorn. Beslutet är del av en bredare satsning på digital suveränitet. Det är dessutom inte bara Danmark som satsar på digitala suveränitet utan även Frankrike och flera tyska delstater. Inom EU växer intresset för digital suveränitet. Projekt som GAIA-X och nya lagar som Data Act är exempel på hur Europa vill minska beroendet av teknikjättar som Microsoft, Google och Amazon.
Det handlar om att ta kontroll över den offentliga sektorns digitala infrastruktur genom att exempelvis välja öppen källkod. Beslutet handlar främst om vem som äger, styr och har tillgång till ett lands data. Och många EU-länder ser med ökande oro på hur beroendet av US-amerikanska molntjänster innebär en geopolitisk sårbarhet. USA kan välja att stänga av ett lands tillgång till US-amerikanska tjänster om landet misshagar de US-amerikanska makthavarna.
Ytterligare en fördel är att många av dessa alternativa produkter utvecklas i Europa. Att byta ut produkter och tjänster från stora US-amerikanska företag innebär mindre risker och gör ett land mer självständigt.
Ett uppmärksammat exempel är när Internationella brottmålsdomstolen (ICC), med säte i Nederländerna, utfärdade en arresteringsorder mot Israels premiärminister. Som svar införde USA:s dåvarande president Donald Trump sanktioner mot ICC. Detta ledde till att Microsoft stängde av ICC:s chefsåklagare från sina e-postkonton.
Sådana händelser visar hur känsligt det är när offentlig data och kommunikation hanteras av företag under utländsk jurisdiktion.
Dessutom är de stora US-amerikanska techbolagen kraftigt inblandade i USA:s och Israels krigföring i Mellanöstern såväl som i Israels folkmord på palestinier. Speciellt Microsoft är kraftigt inblandade i Israels krigföring och folkmord men det gäller även Google, Amazon och OpenAI (ChatGPT). Även ur denna aspekt är det angeläget att Europas regeringar och länder frigör sig från att bidra till bolagens investeringar i krigföring och massakrer.
Istället för Microsoft 365 (Microsoft Office) kan LibreOffice/Collabora Online användas. Windows kan ersättas med Linux och för Microsoft Outlook kan Protonmail eller Tutamail användas. När det gäller sociala medier kan departement och myndigheter meddela sina ståndpunkter via Mastodon istället för via X som är fallet idag. Det gäller inte heller bara den här typen av standardprogramvaror.
Det havererade sjukvårdssystemet Millennium är ytterligare ett exempel på hur fel det kan bli när svenska myndigheter förlitar sig på US-amerikansk programvara. I det fallet var det ett system utformat för privat sjukvård som inköptes och skulle användas i ett sjukvårdssystem med helt andra behov. Det hade gjort delar den svenska sjukvården helt beroende av USA och ett storföretag där. Tyvärr är den svenska regeringen mycket passiv i denna fråga. De visar inget intresse av att överge de US-amerikanska jättarna på det sätt som andra europeiska regeringar gör.
Molntjänster för lagring och hantering av data och säkerhet är ett annat problemområde. Många svenska myndigheter använder US-amerikanska servrar för sina data eller för säkerhetsfunktioner för att skydda uppgifter. Det handlar bland annat om Azure från Microsoft, Amazon Web Services, Google Drive och Google Cloud. Genom att lämna skötseln av dessa servrar och dessa uppgifter till företag som lyder under att annat lands lagar så gör sig Sverige myndigheter mycket känsliga för utpressning och godtycke från USA:s regering som genom företagen kan stänga ner de svenska myndigheternas verksamhet genom en knapptryckning.
För att komma från detta beroende av USA och stora IT-företag behöver ett land skapa ett digitalt oberoende och digital suveränitet.
Det innebär att ett land eller en organisation har självständig kontroll över sin digitala infrastruktur, data och teknik – utan att vara beroende av utländska aktörer eller jurisdiktioner. Det handlar bland annat om:
- Datakontroll: Vem har tillgång till information och var lagras den?
- Teknologiskt oberoende: Att inte vara låst till programvara från t.ex. USA.
- Informationssäkerhet: Skydd mot utländska intrång och övervakning.
- Rättslig kontroll: Att kunna tillämpa nationella lagar (som GDPR).
Det krävs ökat digitalt självbestämmande i Sverige. Digital suveränitet och digitalt oberoende. Sverige behöver gör sig fritt från de stora USA-företagen som idag kontrollerar svenska myndigheters digitala verksamhet.