Vinter-OS och Paralympics är över – mästerskap som gav stora framgångar för Sveriges vinteridrottare. Men under spelen blev också något annat tydligt: hur idrottens medaljer allt oftare fogas in i en berättelse där nationell stolthet blandas med militära symboler och försvarsretorik. En utveckling som Birger Schlaug har beskrivit som framväxten av en ”krigskultur”.
Kommentar|Gay Glans
SVT Nyheter konstaterade att de blågula segrarna kan stärka bilden av Sverige internationellt, och därmed möjligen också viljan att försvara landet. ”Så kan guldbilderna från OS stärka Sveriges säkerhet”.
På Försvarshögskolan i Uppsala gnuggar man förmodligen händerna i förtjusning över framgångarna. I en akademisk studie konstateras att stolthet och känslan av identitet är faktorer som påverkar medborgarnas försvarsvilja.
Innebär det att man hoppas att Ebbas och Duplantis framgångar ska motverka sådant som annars riskerar att minska försvarsviljan – att allt fler lever i energifattigdom, att barnfattigdomen ökar och att regeringen gör allt den kan för att kunna utvisa barn ur landet?
Med stor sannolikhet: ja.
Bilden: Ebba Årsjö, som tog flera guld vid Paralympics.