Att lögnen är central för Sverigedemokraterna är sen gammalt. Det borde egentligen inte förvåna hur de håller på.
Eftertanken|Andreas Nyman
Det var en mulen lördag den 9e november och i Stockholm hölls en återkommande demonstration mot ockupationen av Gaza och det pågående folkmordet där.
En lugn och fredlig manifestation där Vänsterpartiets Lorena Delgado inledde med en tyst minut för Novemberpogromens offer natten mellan 9e och 10e november 1938.
Sverigedemokraternas webb-tv, Riks, var på plats med två fotografer och med dem en kvinna på cykel med en stor israelisk flagga. Fram och åter längs demonstrationen cyklade hon och skrek på tåget i megafon.
”Låt er inte provoceras, det är precis vad de vill!” ropade arrangörerna, men till sist fick nån ungdom nog, sprang fram och kastade hennes flagga i strömmen.
Redan dagen efter har en Sverigedemokratisk riksdagsman gett lögnen vingar. Och i den mediala visklek som de startat blir svart snart till vitt och offer till förövare.
Det påstås att pro-palestinier har angripit en minnesstund för Novemberpogromen och att judar har kastats i strömmen.
Tidskriften Expo har identifierat kvinnan med israelflagga som en mångårig aktivist i det högerextrema och rasideologiska AfS. Kvinnan ska även ha uttryckt åsikten att judar är en cancer.
Sverigedemokraternas mediakanaler har gjort sig kända genom trollkonton och lögner. Men, att låta en organiserad nazist få representera Novemberpogromens offer är ett lågvattenmärke även för dem.