”Hur utför du 20 000 bombangrepp på 48 timmar?” Palantirs teknikchef och vice vd Shyam Sankar svarade själv på sin fråga vid ”Americas Newsroom” den 23 mars: ”Tekniken har sofistikerats” och ”visat sin avskräckande förmåga.”
Men hur avskräckande blev AI-krigföringen för Irans ledarskap?
Ingår bombningen av flickskolor och bostadsområden för familjer?
Kommentar| Eva Brita Järlefors
Förhandlingarna mellan USA och Iran inleddes 11-12 april i Islamabad i Pakistan. USA ställde då krav på Iran att lämna ifrån sig anrikat uran samt öppna Hormuzsundet. Irans motkrav var att USA skulle släppa frysta tillgångar på 24 miljarder dollar. Det innebar eftergifter som USA först vägrade uppfylla. USA fick under tiden som gick problem med att avsluta detta krig med hedern i behåll. Ett krig – som trots AI-krigföringen – inte gav någon snabb seger. USA-imperialisterna har lidit nederlag i tidigare krig men inte förstått att suveräna stater inte ger upp sin självständighet utan kamp. De har inte heller insett nationalismens betydelse som vid militära hot utifrån enar olika klasser och nationaliteter. Löftet till oppositionen i Iran om att regimen skulle falla kunde USA inte infria.
Orsaken till att den iranska regimen inte kollapsade är att ”den är mer decentraliserad än vad USA med president Donald Trump och Israel med premiärminister Benjamin Netanyahu beräknade”. Det skriver Lior Sternfeld, docent i historia och judiska studier vid Pennsylvania State University, i Magazine +972. De som tillhör ledningen för regimen är också ”för djupt rotade och invecklade i samhället” för USA och Israel att forcera för att utföra en rad mord.
Sternfeld berättar också att många iranier stödde samarbetsavtalet; även de som tillhör politiska krafter till vänster och mittenvänstern samt ingår i oppositionen mot regimen. Detta avtal har blivit ”en politisk prestation för den iranska regimen, bara sex månader efter den viktigaste vågen av folkliga protester i den Islamiska Republikens historia”.
Dessutom fick Iran stöd av både Kina och Ryssland. Något som USA också borde kunnat förutse. Iran är medlem i den ekonomiska samarbetsorganisationen Brics som har tio medlemmar varav Kina och Ryssland är de största. Kina och Ryssland intervenerade inte militärt i Iran, men Ryssland har sedan tidigare ett militärt samarbete med Iran. Enligt Wall Street Journal försåg Ryssland Iran med rymdbaserad underrättelsetjänst och skadebedömning som förbättrade precisionen i de iranska attackerna. Kina bidrog med produkter med dubbel användning som motorer och batterier för drönare. Båda länderna hjälper också Iran med reparationer.
I Irans huvudstad Teheran, med drygt 9 miljoner invånare, delar folk videofilmer som visar förstörelsen efter bombningarna, skriver Deepa Parent i The Guardian. Han pratar med en musiker i Teheran, kallad Ro, 42, som är förkrossad sedan han sett foton på förstörda musikskolor och civila områden. Ro, 42 berättar: ”De har bombat skolor, sjukhus, forskningscenter, universitet, petrokemiska anläggningar och bostäder.”
Amiral Brad Cooper, ansvarig för USA:s militär i Mellanöstern, hyllar AI-krigföringen: ”Dessa system hjälper oss att dra igenom massor av data på några sekunder så att våra ledare kan skära genom bruset och ta smartare beslut än fienden kan reagera.” Det förklarade han i en videosändning den 7 februari från USS Abraham Lincoln – ett av USA:s största hangarfartyg – som placerats i Arabiska sjön.
Många AI-analytiker har varnat för att den militära personalen får för kort tid på sig för kontroll av bombmålen. En av dem är Michael Klare, professor emeritus vid Peace & World Security Studies vid Hampshire College. Mycket riktigt, skriver han, visade det sig att informationen inte var tillräcklig om grundskolan Sharajeh Tayyebeh för flickor i staden Minab i södra Iran. Skolans lokaler hade för länge sedan tillhört en militär anläggning men gjorts om för civila ändamål. På krigets första dag dödades mer än 170 personer i skolan varav majoriteten var barn som på morgonen lämnades av sina föräldrar vid skolan. Denna händelse gav genast negativ publicitet i USA. President Donald Trump var snabb att påstå att Iran var skyldigt till angreppet, men The New York Times kunde senare bekräfta USA:s skuld.
Den totala omfattningen av USA:s krigföring mot Iran är okänd. Iran är ett stort land, med en befolkning uppskattad till 93,2 miljoner invånare. Befolkningen består av perser (drygt 50 procent), azerier, kurder, lurer och balucher. Irans yta är drygt tre och en halv gånger så stor som Sverige. Landet har enligt FN:s worldometer 210 städer med mer än 50 000 invånare. Staden Minab, där lågstadieskolan för flickor numera är en ruin, har enligt FN drygt 61 000 invånare.
Hur fungerar AI-krigföringen? I kriget mot Iran har Pentagon och USA:s krigsmakt samarbetat med AI-företaget Palantir Technologies. Ett samarbete som pågått sedan företaget bildades 2003. Palantir var också en av huvudaktörerna i AI-krigföringen mot Gaza. AI-programmet som använts mot Iran kallar de för Maven Smart System. Det samlar information om fiendens positioner via radarsignaler, satellit- och drönarbilder och andra källor samt kombinerar dem till en ”gemensam lägesbild” av slagfältet. Det förklarade Cameron Stanley, Pentagons digitala chef och AI-officer vid Palantirs konferens AIPCon den 12 mars 2026.
Enligt Stanley identifierar systemet Maven den bästa positionen för USA:s stridsflyg att bomba. Systemet tar fram handlingsalternativ för att nå ett specifikt mål och föreslå omfattande attackvektorer vilka förser ett stridsflyg med den precisa geometriska flygvägen; höjd, altitud och hastighet för att nå bombmålet samt föreslår lämpligt krigsmaterial att använda och annan relevant data. En av deltagarna i denna konferens var professor Michael Klare och han refererade detta i Arms Control Association.
Israel använde i kriget mot Gaza AI-programmen Lavender och Gospel. De utvecklades av Enhet 8200 i Israels försvar. Omkring 35 000 palestinier blev listade som Hamasanhängare i dessa program. Den israeliska armén försökte döda dem samtidigt som tusentals civila blev offer för detta urskillningslösa mördande. Mer än 75 000 människor uppskattas ha mist livet i Gaza från 7 oktober 2023 fram till i dag.
Inför kriget mot Gaza har den israeliska armén samlat in mängder med data om den palestinska befolkningen i Gaza och på Västbanken. Utifrån samtal på mobiltelefoner har AI registrerat var personerna befann sig, vad de pratade om, med vem samt SMS, deras adresser, ansiktsigenkänning etc. Utifrån denna information rekommenderar AI-programmen vilka personer som kan klassificeras som Hamasanhängare.
Palantirs program Maven kan liknas vid ett djupinlärningssystem. Det påminner om ett videospel med många kommandon där du kan välja olika måltavlor som: Vilken storlek på robot ska vi använda? Så förklarade Craig Jones, expert på modern krigföring vid Newcastle University, AI-modellen Claudes uppgift för Amy Goodman i nyhetsprogrammet Democracy Now.
Systemet Maven består också av AI-modellen Claude som har byggts av AI-bolaget Anthropic. Claude finns alltså i Mavensystemet och behandlar på sitt vis datan och rekommenderar och förser operatörer med en del parametrar att ”spela” med.
När USA startade kriget mot Iran fick ledningen för Anthropic kalla fötter och drog tillbaka sitt deltagande med kravet: ”Vi vill se några etiska parametrar på det här!” President Trump blev rasande. Claudes produkter gick inte att ta bort så snabbt. De blev därför kvar. Sam Altman, vd för Open AI, rusade då till och tog över Antropics kontrakt.
Craig Jones anser att ”det mest oroande ”i utvecklingen av dessa program är ”brister vad gäller uppmärksamhet och förmåga att spåra civila offer”. Profiterna inom AI-krigets område är mycket höga. ”USA:s krigsdepartement, DOD, är en viktig kund för många Silicon Valley-bolag. Det gäller Microsoft. Vi ser att Google AI analytics också används av Palantir och har kontrakt med DOD”, säger Craig Jones.
Palantirs chefer har hävdat att för USA och dess allierade har systemet Maven inneburit att de kunnat genomföra militära operationer både snabbare och mera effektivt än någonsin tidigare. Även Nato har lyssnat till deras locktoner och köpt in sig i deras Mavensystem.
”Hur utför du 20 000 bombangrepp på 48 timmar?” Palantirs teknikchef och vice vd Shyam Sankar svarade själv på sin fråga vid ”Americas Newsroom” den 23 mars: ”Tekniken har sofistikerats” och ”visat sin avskräckande förmåga.”
Men hur avskräckande blev AI-krigföringen för Irans ledarskap?
Två månader efter att USA och Israel startat kriget mot Iran ville USA avsluta det. Den snabba segern infann sig inte. I stället tornade oväntade problem upp. Det största var att Iran lyckades stänga Hormuzsundet, vilket inte hänt tidigare i modern tid. Att transporterna av främst råolja, bensin och kemiska gödningsmedel avstannade skapade stora problem för många länder och påverkade världsekonomin. USA var inte heller berett på att Iran kunde sända robotar och drönare mot mål i gulfstaterna.
Satellitbilder, som analyserats av BBC, visar att Iran har tillfogat skador på minst 20 av USA:s militära anläggningar i Mellanöstern. Granskningen tyder på att skadorna är mer omfattande än USA medgett. Mest värdefulla av de mål som Iran slagit ut har varit tre toppmoderna robotsystem på flygbaserna Al Ruwais och Al Sader i UAE samt på flygbasen Muwaffaq Salti i Jordanien. Dit hör också ett lufttanknings- och spaningsflygplan vid flygbasen Prince Sultan i Saudiarabien. Förutom dessa exempel har BBC funnit åtminstone 42 stridsflyg som förstörts. De är F-15 och F-35 stridsjetplan, 24 plan av MQ-9 Reaper-modellen med operativt stridsprogram och ett A-10 stridsplan.
Irans högste ledare Mojtaba Khamenei lovade, några dagar före eldupphör mellan USA och Iran: ”Nationerna och länderna i regionen kommer inte längre att tjäna som skydd för amerikanska baser”, och han tillade: ”Amerika kommer inte längre ha en säker plats för ofog i denna region och kunna etablera militära baser. Dag för dag kommer det att drivas bort från dess tidigare position.”
BBC har också studerat USA:s bombningar i Iran. Via satellitbilder har de sett att fler än 50 militära baser har träffats och att stridsflyg, krigsfartyg och anläggningar för ballistiska robotar har skadats. Även högkvarteret för Irans revolutionsgarde har bombats. BBC uppskattar att Iran under perioden med eldupphör har kunnat reparera åtminstone fyra robotanläggningar. Israel har deltagit i en del av bombningarna i Iran. USA har också förstört en rad krigsfartyg och flottans högkvarter. Israel mördade flottans överbefälhavare i en specialoperation. Irans omfattande flotta av små, snabba stridsbåtar i Hormuzsundet – vilka använder ”svärmtaktik” och dyker upp i grupp och omringar fartyg – har klarat sig betydligt bättre. De har utgjort ett hot mot fartygstrafiken.
För president Trump blev det till slut nödvändigt att avsluta kriget mot Iran. Blockaden av Hormuzsundet skapade stor oreda i transporterna och i världsekonomin. Missnöjet med höjda priser på bensin och konsumtionsvaror ökade i USA. För att hålla tillbaka prisökningarna tvingades USA därför att lätta på sanktionerna mot den iranska oljan. Något som flera analytiker redan före kriget varnat för skulle ske. Irans förhandlare visste därför när de kom till bordet att de hade bra kort på handen, skriver Lion Sternfeld.
När Israel den 17 juni fortsatte att bomba södra Libanon – samma dag som USA och Iran i Versailles i Paris undertecknade ett samarbetsavtal om 14 punkter – tog president Trumps tålamod slut. Han skällde ut Israels premiärminister Benjamin Netanyahu inför G7-mötets ministrar som samlats i Frankrike. Samarbetsavtalets första punkt förklarar att alla militära insatser ska upphöra, även de i Libanon. Det har varit ett viktigt krav från Irans sida. Avsikten är att arbetet med samarbetsavtalet ska pågå i två månader och därefter följas av förhandlingar om ett fredsavtal.
Majoriteten av de 14 punkterna i samarbetsavtalet är krav från Irans sida. Viktiga krav är att USA:s blockad av Iran ska vara helt avslutad inom 30 dagar och att USA ska dra bort sina militära styrkor från Irans närområde inom 30 dagar. USA ska också upphöra med alla sanktioner som riktas mot Iran. Råolja och produkter av petroleum får också exporteras från Iran. Dessutom ska USA förbereda och helt frigöra iranska tillgångar som har frysts eller blockerats.
En fortsatt viktig fråga för USA är att sjötrafiken i Hormuzsundet löper säkert och inte är avgiftsbelagd. Förhandlingar som rör iransk kärnenergi skjuts dock på framtiden. Den fråga som Israel drivit som hårdast. För Israel blev kriget ett misslyckande. Deras mål var att destabilisera regimen i Iran genom att döda landets ledning och att slå ut deras möjligheter att skaffa kärnvapen. Israels omfattande bombningar mot Libanon har inte uppskattats av president Trump.
När Israel, det land som USA under mer än 60 år försett med ett omfattande militärt bistånd, tog ett självständigt beslut att fortsätta bombningarna överskred de en viktig gräns för USA och dess president. Israels ledning har därefter talat om att på egen hand agera militärt mot Libanon. USA och Israel har delvis olika syften med kriget mot Iran. Vad som blivit tydligare är att Trumps huvudsakliga syfte med de fortsatta krigshandlingarna mot Iran är att dominera världens oljetillgångar. Iran har världens tredje största bevisade oljereserver. Endast Venezuela och Saudiarabien har större bevisade tillgångar.
Punkterna i samarbetsavtalet är viktiga att komma ihåg. De visar på styrkeförhållandena mellan de båda parterna efter USA:s AI-krigföring. Det står klart att USA förlorade kriget, även om Trump i sin retorik har och kommer att hävda motsatsen. Hur samtalen mellan parterna fortsätter och vad fredsförhandlingar framöver för med sig återstår att se.
Tydligt är att president Trump, med hjälp av sin huvudförhandlare vicepresidenten J D Vance, försökt styra förhandlingarna i en annan riktning än vad som överenskommits. Redan vid första mötet efter att samarbetsavtalet undertecknats framförde han nya hot från Trump som fick iranierna att tillfälligt lämna mötet.
En kort tid efter avtalet undertecknats iscensatte USA en ny plan: att skapa en farled på södra sidan genom Hormuzsundet under beskydd av USA:s flotta. USA har, enligt Iran, inte minskar sin militära närvaro kring Irans kuster, utan tvärtom ökat den. Iran har därför uppmanat gulfstaterna att inte använda den södra farleden utan den norra som de godkänner. I mitten av Hormuzsundet går den traditionella farleden som Iran minerat. Den 7 juli angrep Iran ett oljefartyg som följt USA:s farled. Denna händelse har USA använt för att åter igen bomba Iran under flera dagar samt hota med ytterligare vedergällningar. USA:s krigshandlingar har på nytt bidragit till höjda oljepriser och därmed höjda bensinpriser för befolkningen i USA.
USA:s och Israels AI-krig mot Iran ledde inte till en snabb och övertygande seger. Det orsakade i stället en rad för USA negativa konsekvenser; både politiska, ekonomiska och militära. Styrkeförhållandena i Mellanöstern har förändrats. USA:s styrande roll i denna del av världen vacklar och Iran framträder som en självständig stat.
Samarbetsavtalet visar tydligt vem som gått segrande ur USA:s och Israels angreppskrig. Den uppblåsta AI-krigföringen som president Trump och hans medhjälpare Netanyahu trodde på ledde till ännu ett förlorat krig för USA. För befolkningen i Iran – ytterligare ett land i Mellanöstern som utsatts för USA:s och Israels militära övergrepp – innebär det ett stort lidande och död för tusentals oskyldiga människor.
Eva Brita Järnefors
Stockholm 2026.07.10
Texten är ursprungligen publicerad i