Krönika

Karachi upplever nu temperaturer över 45C och sjukhusen kämpar för att klara inflödet. Där som här är det fattigt folk som råkar värst ut: alla har inte pengar till AC. Alla har inte tillgång till svalt, rent dricksvatten. Alla har inte kylskåp. Det går lika bra att dö i diarrésjukdomar som i värmeslag. Kommissionen vill att klimatförändringarna sätts upp som internationell hälsorisk.
Vad har villägaren på Österlen att säga om detta? Jo…”Det verkar som om många av alla gröna projekt i huvudsak syftar till godhetssignalering med skatte- och pensionspengar som finansiering.”

Internationalen är mer än en sång. Den är ett uttryck för en idé – internationalismen. Den första internationalen, grundad 1864, var inte bara en sammanslutning av arbetare; den var ett försök att formulera en gemensam vilja. En vilja som sade: vårt arbete är ett, vår kamp är en, våra kedjor är smidda av samma metall.
Alex Fuentes skriver om sången vi sjunger idag.

Den gamle moderate ideologen Mats Svegfors kan inte längre kan rösta på Moderaterna. På grund av sjukdom har han blivit beroende av välfärdspersonal som lever under ständigt utvisningshot. Men ska det verkligen krävas svår sjukdom för att förstå vem som bär upp välfärden. Lars Henriksson funderar.

Förr satt telefonen fast i väggen. Nu sitter vi fast i telefonen.
Vad händer när nästan alla sociala interaktioner sker digitalt?
Vad händer med kärleken när våra första möten sker via ”shoppande” av varandras retuscherade bilder ur bästa möjliga vinkel?
Maria Bratt går på jakt i dejtingapparnas värld.

Om regeringen har läst Franz Kafkas böcker håller jag för tveksamt. Ändå är det svårt att inte associera deras politik till två av hans mest kända verk, Processen och Slottet.

Busch och Kullgren skriver en debattartikel i Svenska Dagbladet. De säger att samernas rätt till renbetesmark måste inskränkas. Det är alldeles för stora arealer med alldeles för lite ekonomisk vinst för att detta ska få fortsätta. Det är för många renar och för lite pengar.
Läs vad vår krönikör Bodil Carlsson anser om attacken på rennäringen, ministrarnas slottsjakt och varför det finns skjutbana i riksdagens källare?

För några dagar sedan landade Artemis II på jorden efter att ha rundat månen. Uppmärksamheten var stor – men ändå liten jämfört med den första månlandningen i juli 1969. Då följde en stor del av jordens invånare direktsändningen av det stora steget för mänskligheten – om än ett litet för en människa.
Läs Gay Glans krönika.

I slutet av 1800-talet skickade Karlskrona lampfabrik med en liten metalldekal när de sålde sina elektriska armaturer. Den skulle förklara för ovana människor hur elektricitet fungerade. Idag, drygt hundra år senare, skulle samma typ av “lektion” behövas på Regeringskansliet – åtminstone om man lyssnar på regeringen, som gång på gång tycks bortse från vetenskapliga rön. Om Einstein hade varit med oss idag, är det nog exakt så han skulle ha reagerat, skriver Gay Glans i en krönika.

De senaste årens automatisering har gjort att även arbetsköparna velat korta arbetstiden, men genom så kallad hyvling, där lönen minskas med lika mycket som arbetstiden. Den som arbetar måste ibland skaffa ett extra jobb, eller två, för att klara försörjningen. Det är en tydlig höjning av aggressionsnivån. Att bibehålla status quo är inte längre nog. Man vill aktivt försämra våra livsbetingelser..
Läs Andreas Nyman om kampen om tiden.