Alla lägger sig inte lika platt för Donald Trump som tex Ursula von der Leyen och Ulf Kristersson.
Knappast Gavin Newsom. Kaliforniens guvenör tar strid med Trump, både politiskt och i ironiska utspel på sociala medier där han härmar och hånar presidentens stil.
Nu knyts stora förhoppningar till att Newsom faktiskt blir Demokratertnas nästa presidentkandidat.
Erik Edlund porträtterar Newsom.
Utrikes|Erik Edlund
Los Angeles, en solig förmiddag i Augusti. Ett antal skåpbilar och SUV:ar kör upp utanför det amerikansk-japanska museet i stadsdelen Little Tokyo. Uniformerade agenter från gränspolisen US Border Patrol strömmar ut ur fordonen och sprider ut sig på trottoaren. De är beväpnade, många av dem maskerade, och de uppger att de ska genomföra rörliga patruller för immigrationskontroller. De stoppar människor som går på trottoaren. Ifrågasätter om de har rätt att vistas i landet. Agenter går med en man mellan sig. Mannen har händerna bojade bakom ryggen och förs mot ett okänt öde.
Detta är en syn som har blivit allt vanligare i amerikanska städer. Men är det slump att gränspolisen valde att slå till på just den här gatan den här dagen? Kaliforniens guvernör Gavin Newsom tror inte att det var en slump. Inne på Japanese American National Museum ligger en möteslokal som heter Democracy Center, och den kaliforniske guvernören tillsammans med några andra demokrater använde just den dagen, 14 augusti, lokalen för en presskonferens gällande en planerad folkomröstning om valdistriktens gränser. Newsom och Demokraternas förslag var att rita om valdistrikten som ett svar på att det republikanska styret i Texas ritat om delstatens valdistrikt för att speciellt gynna det egna partiet – en metod känd som gerrymandering. Men anförandena inne i möteslokalen kom att handla minst lika mycket om scenerna som utspelade sig på gatan utanför.
— Detta är sjukt och patetiskt, kommenterar Newsom. Och det säger allt om läget vi är i nu.
Han säger att tillslaget utanför möteslokalen säger allt som behöver sägas om situationen i Trumps Amerika och uppmanar amerikanerna att vakna upp och försvara demokratin från ”den mest korrupta presidenten i landets historia”.
Han menar att gränspoliserna hade fått direktiv uppifrån, från Vita huset, att dyka upp på just den gatan just den förmiddagen.
— De kom för att sända ett budskap, säger Gavin Newsom till historikern Heather Cox Richardson i podden This is Gavin Newsom.
För Newsom blev scenen ett bevis på att USA börjar röra sig i en allt mer auktoritär riktning – och ett tillfälle att tydliggöra sin egen politiska profil inför en nationell publik. Newsom har tagit kampen mot Trump, och han är ett hett namn i spekulationerna om vem som blir Demokraternas kandidat i valet 2028. Och kanske USA:s nästa president.
Det var inte första gången Gavin Newsom konfronterat Donald Trump. I Juni beordrade Trump tusentals soldater till Los Angeles för att stoppa de stora, och stundtals ganska våldsamma, regeringskritiska protester som då pågick i staden. Newsom ansåg att agerandet stred mot USA:s konstitution och stämde presidenten.
— Kalifornien kanske är först, men det kommer inte sluta här. Andra stater kommer drabbas härnäst. Demokratin är under angrepp inför våra ögon. Ögonblicket vi har fruktat är här, sa Newsom i samband med att tusentals soldater strömmade in i Los Angeles. Och Newsom hade rätt i sina farhågor att fler platser skulle drabbas. Inte långt senare, i augusti, beordrade Trump militären att patrullera gatorna i Washington D.C.
Gavin Newsoms konfrontativa stil kommer inte ur tomma intet. Den har härdats fram genom decennier inom först affärsvärlden och senare politiken.
Gavin Newsom föddes 1967 i San Francisco. Som ung fick han ett baseballstipendium från universitetet i Santa Clara där han studerade statsvetenskap. Efter examen 1989 jobbade han ett tag som fastighetsmäklare i San Francisco innan han 1992 tillsammans med miljardären Gordon Getty startade ett företag som importerade viner. Företaget expanderade och omfattar nu flera restauranger och hotell. Han tog, enligt den officiella biografin på The Governors Gallery, sina första steg in i politiken 1995 som valarbetare för Demokraternas kandidat i San Franciscos borgmästarval. Newsom fick sedan arbeta med trafikfrågor innan han 1997 fick en plats som ersättare i San Franciscos Board of Supervisors (ungefär motsvarande kommunfullmäktige). Han blev omvald flera gånger, och 2003 kandiderade han framgångsrikt i San Franciscos borgmästarval.
Som borgmästare blev han känd inför en nationell publik när han tog ställning för samkönade äktenskap och HBTQ-personers rättigheter. Men han kritiserades också hårt bla. för sin oförmåga att lösa bostadssituationen i staden. San Francisco är nämligen en extremt dyr stad att leva i, en av världens dyraste, och det var tydligt att något behövde göras. Och visst byggdes det nya bostäder. Men det handlade då om bostäder som var så dyra att inga medelinkomstfamiljer hade råd med dem, för att inte tala om låginkomstfamiljer.
San Francisco är en av de amerikanska städer som har absolut störst andel hemlösa. Detta var en stor utmaning för Newsom som försökte ta itu med frågan genom att införa sitt kontroversiella program Care not Cash. Programmet gick ut på att kontantbidragen till hemlösa ersattes med boende, mat och vård. Programmet fick kritik för att mest vara ett sätt att ”städa undan” de hemlösa från gatorna i stället för att lösa problemet i grunden. Kritiker menade att det bara var till för att visa handlingskraft. Han fick kritik för att prioritera stadens attraktionskraft för företag och turister framför att verkligen lösa de sociala problemen. Även som guvernör fortsatte han stödja lagar som förbjuder hemlösa att sova eller ligga på trottoaren under särskilda tider. En kontroversiell fråga i städer över hela delstaten. En federal domstol slog senare fast att beslutet var olagligt och att man inte kan kriminalisera sovande på offentlig plats.
Erfarenheterna från tiden som borgmästare i San Francisco tog Newsom in i delstatspolitiken, Frågorna om hemlöshet och bostadsbyggande fortsatte följa honom in i guvernörsresidenset i Sacramento. Hemlösheten är fortsatt en stor fråga i delstaten, och Kalifornien har fortfarande den största hemlösa befolkningen i USA. Ungefär 200 000 människor i Kalifornien lever utan fast bostad.
Newsom och Demokraterna har inte lyckats vända utvecklingen, men siffror från The US Departement of Housing and Urban Development visar att ökningen har bromsats in något där jämfört med de flesta andra stater.
Ett område där Kalifornien i alla fall delvis har utmärkt sig på ett mer positivt sätt är klimatarbetet. Redan på guvernör Arnold Schwarzeneggers tid satsade Kalifornien mer på förnybar energi än andra delstater – och Gavin Newsom fortsatte på den vägen. En stor del av delstatens energiförsörjning kommer från vindkraft och solpaneler. Målet är att vara 100 procent fossilfria till 2045. Detta är frågor som till stor del regleras på delstatsnivå. Kalifornien kan därför fortsätta på det spåret, trots Trump-administrationens öppna skepsis mot den gröna omställningen.
Kaliforniens demokrater har dessutom tagit strid mot Vita huset för rätten att gå före i miljöpolitiken. I juni stämde Newsom Trump-administrationen för dess försök att ta bort flera av Kaliforniens möjligheter att ställa hårdare miljökrav än vad som gäller i övriga landet.
Newsom framställer sig gärna som en ledare i klimatomställningen – men många aktivister från miljörörelser är besvikna på honom och menar att Demokraterna svikit miljön när de dragit tillbaka fler miljölagar sedan Trump tillträdde sin andra mandatperiod. Bland annat undertecknade Newsom två lagar som skulle undanta flera byggprojekt från miljöprövning.
— Under den första Trump-administrationen var Kalifornien den högljudda klimatledaren. Det är tveksamt om det ledarskapet fortfarande finns kvar, sa Chris Chavez från Coalition for Clean Air.
De katastrofala skogsbränderna i Kalifornien i början av 2025 var en av Newsoms största utmaningar hittills. Bränderna spred sig ända in i delar av Los Angeles, och guvernören beskrev det som en av de värsta naturkatastroferna i USA:s historia – ”sett till de kostnader som är förknippade med den, och omfattningen och skalan.” Newsom var tvungen att utföra en omöjlig balansakt och distansera sig från Trump och samtidigt visa att han, för delstatens bästa, var beredd att försöka samarbeta med presidenten.
Donald Trump lade hela skulden för skogsbränderna på Gavin Newsom. Han sade att de kaliforniska myndigheterna hade misskött skogarna, och hotade att dra in federala medel för brandbekämpning. Den konfrontative Newsom svarade med att skriva en ”mock executive order”, ett fiktivt exempel på hur en presidentorder om hanteringen av bränderna och förebyggandet av nya bränder borde se ut. Han menade att presidenten inte förstod den globala uppvärmningens roll i att bränderna kunde bli så stora.
Gavin Newsom har gjort sociala medier till en av sina främsta arenor i kampen mot Trump. Med ironi och imitation av presidentens stil – versaler, utropstecken, hätska utfall – har han lyckats tränga igenom mediabruset. Kritiker kallar det omoget, men strategin fungerar och har fått hans budskap att spridas långt utanför Kalifornien.
Det är ännu inte bekräftat att Newsom siktar på att bli Demokraternas presidentkandidat. Men hans växande profil på den nationella arenan – och hans iver att visa att han inte är rädd för att utmana Donald Trump – antyder att hans politiska ambitioner sträcker sig långt bortom Kaliforniens gränser.