2024 var ett år som präglades av global omvälvning ända till slutet och ställer oss redan inför en utmanande framtid 2025. Utan tvekan har militarismen som under hela året 2024 drabbade Ukrainas folk lämnat outplånliga spår med ockupationsarméns frammarsch vid fronterna.
Trots Natos militära stöd har den ukrainska regimen inte lyckats vända situationen. Och till detta kan läggas Trumps och hans nya regerings deklarerade avsikt att minska sitt stöd till Zelenskyj och minska – eller avsluta – USAs engagemang i Nato.
Internationalen har bevakat kriget i Ukraina i ett flertal artiklar. Bland annat denna:
Inrikespolitiskt började året med att Vänsterpartiet skulle byta partiprogram. Det blev en ganska omfattande debatt både internt och utanför Vänsterpartiet. Debatten nådde t o m förstasidorna i de största tidningarna:
Läs gärna det principiellt viktiga inlägget från Lars Henriksson:
Läs också Kjell Östbergs översikt över programdebatten:
Vänsterpartiets kongress gick av stapeln i Jönköping i maj i år och sammanfattades:
Den kanske största politiska händelsen under året – eller åtminstone den mest välbevakade – var det amerikanska presidentvalet, som vanns av Donald Trump på en högerextrem populistisk plattform.
Både den klassiska fascismen och Trumpismen idag har som mål att tjäna storkapitalets behov. Man utnyttjar de problem som arbetande människor brottas med för att presentera sej som ”hela folkets” räddare. Mot en sådan rörelse måste demokratiska socialister ställa radikala krav som verkligen leder framåt. Men trettiotalets folkfrontsförespråkare blev den existerande ordningens försvarare. Det misstaget får inte upprepas.
Lästips: Peter Widéns analys av det amerikanska presidentvalet.
År 2024 präglades också djupt av Israels folkmord i Gaza. Den Hamas-ledda attacken den 7 oktober 2023 mot ockupationsmakten ledde till folkmordet med 45 000 döda palestinier och Gazas kollaps, vilket i sin tur gav upphov till en av de mest imponerande solidaritetsmobiliseringarna sedan Vietnamkriget; solidaritetsrörelsen med Palestina.
Läs gärna Maria Sundvalls rapport:
Solidaritetsrörelsen är verkligen imponerande. Till och med Eurovision i Malmö handlade mer om Gaza än om vilken låt som vann. Bonus poäng till den som kommer ihåg vinnarlåten. Internationalen har speglat solidaritetsrörelsen i många artiklar, som t ex;
Hizbollahs försök till solidaritet med palestinierna från Libanon ledde till en ny attack från ett ännu aggressivare Israel, med följden att Irans positioner i regionen försvagades. Till vår hjälp att analysera skeendena i Mellanöstern har vi haft Gilbert Achcar, socialist med rötter i Libanon är professor i London och expert på Mellanöstern. Den nya fasen med angreppet på Libanon, analyserar han här:
Att varken Ryssland eller Iran kunde stödja den redan försvagade Assad-regimen i Syrien ledde till dess plötsliga kollaps och ett nytt historiskt kapitel. En av Internationalens redaktionsmedlemmar kommenterade Assads sorti: ”Detta är ju omvälvande världshistoria som skrivs mitt för våra ögon, för miljoner syrier en öppning de kanske aldrig trodde de skulle få uppleva efter det halvsekellånga bödelsstyret. Självklart med oskriven – och säkert också svår framtid”.
Även om politiska situationen är rörig och framtiden osäker finns vissa tydliga utvecklingskurvor att analysera:
Miljoner syrier, både i Syrien och över hela världen, kan inte ha fel. De firade att Assad-klanens diktatoriska styre är över.

Joseph Daher, medlem i Fjärde Internationalen och författare till boken ”Palestine and Marxism” och själv ursprungligen från Syrien, menar att det inte finns något motsägelsefullt i att känna både glädje och rädsla inför Syriens framtid.
Boken Palestine and Marxism finns på Adlibris:
https://www.adlibris.com/se/bok/palestine-and-marxism-9781872242231
Joseph Daher bidrar regelbundet i International Viewpoint:
https://internationalviewpoint.org/spip.php?auteur866
Men det handlar inte bara om framtida farhågor. Israel utnyttjade direkt det uppkomna läget för att gå in i Syrien med stridsvagnar och ockupera ännu flera arabiska områden. Syrier på Golanhöjderna fick inte ens fem timmar för att fira att Al-Assad drivits bort – de blev av med ett långvarigt problem och vaknade med ett annat.

En av de många exil-syrianer som nu återvänder till Syrien är den kända författaren och journalisten Samar Yazbek. Hon är inte mest rädd för att Syrien ska bli en islamistisk stat efter att jihadisterna i HTS tagit över makten i landet utan för Israels fortsatta expansionism.
Samar Yazbek säger att hon är beredd att återvända till Syrien nu:
https://www.svd.se/a/Mnpmb5/samar-yazbek-atervander-vill-leva-i-damaskus
Egyptens regering som är Israels allierad i området, hävdar att Israels intervention handlar om ”ytterligare ockupation av syrisk mark”, för första gången på 50 år. De styrkor som störtade Assads diktatur är inga politiska homogena grupper utan en skara av flera stridande fraktioner där många skjuter först och talar sen. Den tillfälliga enigheten mot Assads regim lämnade åt sidan ideologiska frågor som förr eller senare lär komma upp till ytan.
Vi vet naturligtvis inte om 2025 blir året då kriget i Ukraina slutar som Trump lovat. Trumps återkomst i spetsen för USA-imperialismen oroar Kiev men också EU-eliten som gör sig redo för handelskonflikter.
För att nå fred behöver det också hända saker i Ryssland. Det finns en spricka i det härskande skiktet mellan storrysk ultranationalism och de oligarker som ser möjliga profiter gå upp i rök med sanktioner och handelshinder. Underifrån finns ett begynnande krigströtthet även om regimens järngrepp skrämt många till tystnad. Precis som i början av förra århundradet är många socialister och regimkritiker från vänster tvingade till landsflykt. Internationalen speglar givetvis också deras kamp mot regimen i Moskva:
2024 var också året för ett nytt ”klimattoppmöte”. Man har träffats regelbundet sedan Rio de Janeiro 1992. Allt för stor del av dessa toppmöten handlar om politiker som vill visa upp sig och ge sken av att de gör något. Särskilt om vi framöver ser Trump i ledningen för USA, en ny högerregering i Tyskland och en kristdemokratisk klimatkommissionär i EU, så minskar ju förhoppningarna på att den här typen av ”toppmöten” ska åstadkomma något.
Alla framgångar i parlamentariska församlingar och förhandlingar – nationellt eller internationellt – står i direkt proportion till trycket underifrån. Progressiva beslut kommer inte av sig självt. De måste tvingas fram genom tryck underifrån.
Internationalen har kommenterat ”klimattoppmötet” här:
Inrikespolitiskt under hösten blev nog frågan om angiverilagen det som det pratades om mest. Det blev en framgång för bl a de fackförbund som kämpade för att deras medlemmar skulle undantas.
Det är en seger värd att fira och en lärdom att ta med framåt. En stark rörelse underifrån kan tvinga högen på reträtt, även om den har majoritet i riksdagen. Styrkan låg i en bred informell allians med enskilda initiativ, opinionsbildning från asylrättsrörelsen och kyrkliga organisationer, politiska beslut där kommuner och regioner deklarerat att de inte tänkte kräva angiveri av sina anställda och fackligt organiserade protester.
Lästips:
Den politiska instabiliteten i Europa, bl a Frankrikes Michel Barbiers fall och extremhögern (Frankrike, Tyskland, Belgien, Österrike, Nederländerna, Italien, Rumänien) är ett förebud om mörka tider. Tvisten mellan USA och Kina i Indo-Stillahavsområdet, med Taiwan som en möjlig scen för krig kan även komma att involvera Japan och Syd- och Nordkorea.
Taiwan har rätt till självbestämmande. I denna imperialistiska konflikt bör vi varken stödja USA eller Kina. Och det är olyckligt att den svenska regeringen har allierat sig med USA
Lästips:
Det kan kännas som att det finns få saker som nu ger anledning till framtidsoptimism. Men förväntningarna på Donald Trump är så skyhöga att de aldrig går att infria. Under 2025 kommer vi se luften börja gå ur det spektaklet. Och under 2025 kommer valrörelsen smyga igång i syfte att kasta ut Tidö-gänget. Bara en sån sak gör att man ser framtiden an.
Och ytterligare en orsak till optimism inför 2025 är att Internationalen växer och når fler läsare. Och det med er hjälp kan vi nå ännu längre. Stöd Internationalen och prenumerera på vårt nyhetsbrev: https://gansub.com/t/pm/6193995114209
Sammanställning: Patrik Olofsson